Visor och sånger på Lajv-Norr

Fyllebult

Skriven av: Victoria Eriksson
Insänd av: Victoria Eriksson < disa_longer@hotmail.com >

Det händer varje dag, det händer varje kväll.
Att mina drömmar släcks med en ljudlig skräll.
Det är far min som kommer, stupfull som alltid förr.
Jag blundar när han säger att jag inte är välkommen innanför hans dörr.
Ett våldsamt hat väcks upp i mitt hjärta.
Jag behöver inte ta emot all hans smärta.

Supa och supa och skråla som aldrig förr.
Tillslut åker han ut genom vår dörr!
Han skall icke få ge min mor mer bekymmer.
Vill ta henne med mig, tillsammans vi rymmer.
Bort från far, med spriten sin.
Glömmer alla sina sorger i ett glas vin.

Min mor och jag, vi lever tillsammans som förr.
Bara hon och jag - bakom en stängd dörr.
Han kommer aldrig igen, min ständigt fulle far.
Och jag ber varje kväll att han inte ska vara kvar.
Tillslut en vacker vinterkväll min far dog.
Men jag grät inte falska tårar över honom - jag bara log.

Så det var slutet för denna ständigt fulle man.
Jag visste inte att man kunde dricka såsom han.
Men nu slipper vi honom och alla bekymmer han bar.
För nu lever knappt minnet av honom kvar.
Så med ett visdomsord jag avslutar detta i en veva.
”Lev som om du bara hade en dag kvar att leva”

[ Tillbaka till visor ]


Lajv-Norr™
Webbmaster Zakarias Persson, zacke@evolinteractive.com