Visor och sånger på Lajv-Norr

Sankt Örjans Visa

Skriven av:
Insänd av: Anna Mustonen < annamus@gmail.com >

Hör du Sankt Örjan, jag säger dig; Du skall mitt ärende utrida Till Babylon, den sköna stad Emot den draken att strida

Den draken har så underlig sed Var dag vill han hava av sin föda Båd folk och fä och vad han får Så månd han den staden utdöda

Konungen gav åt sitt folk det råd Var dag en människa att giva Så månde dock detta länga vårt liv Och så får vi längre leva

Då varven voro gångna omkring På konungens dotter det månd falla Och borgarna gingo för kungen in

Konung, I hållen I have sagt Och gören oss inte till mene Eller ock vi gå i slottet in Och brytom stockar och stenar

Jungfrun sig klärt i sin bästa dräkt Den bästa, som hon hade Så tar hon med sig sitt lekelamb Och så av slottet utgångar

Riddar Sankt Örjan kom ridandes, Hans häst för alla månde springa. Baneret var vitt och korset rött Det förde han i sina händer

Stånden I här min jungfru skön Vi sörjen I så svåra? Vad är väl Eder till möda lagt? I sägen det uppenbara!

Riden nu bort, fager ungersven Och gör Eder intet till mene Ty detta är nog att jag skall dö Jag dör nu hellre allena

Och så kom draken av denna sjö, Sankt Örjan emot honom rider Och ingen fågel flyger så snabbt Som han sitt svärd uttryckte

Kära min jungfru, I träden fram I binden om draken Edert bälte Att Eder fader och moder må se, Det I från honom ären frälste

De ledde den draken allt till den stad Sankt Örjan och jungfrun den sköna Och allt det folk som i staden var Begynte då till att löpa

Hör du det konung, jag säger dig Här gäller nu intet att löpa: Med allt ditt rike och allt ditt folk Idag skall du låta dig döpa

[ Tillbaka till visor ]


Lajv-Norr™
Webbmaster Zakarias Persson, zacke@evolinteractive.com